Energieffektiviseringsdirektivet

Energieffektiviseringsdirektivet syftar till att uppnå ett mer hållbart energisystem och att fastställa en gemensam ram för att främja energieffektivisering inom EU.

Direktivet innehåller bestämmelser som syftar till att undanröja hinder och övervinna några av de marknadsmisslyckanden som hindrar effektivitet i tillförsel och användning av energi. Den består även av åtgärder inom samtliga delar av energisystemet – från energiomvandling via transmission och distribution till slutlig användning, dock inte i transportsystemet.

Direktivet kräver bland annat att:

  • Energikrav ska finnas i viss offentlig upphandling
  • I vissa statliga byggnader ska energieffektiviserande renoveringar göras
  • Det ska finnas en strategi för energieffektiviserande renoveringar för byggnadsbeståndet i landet
  • Stora företag ska göra en energikartläggning
  • Små och medelstora företag ska få stöd för att göra en energikartläggning
  • Konsumenter ska få information om energieffektivisering
  • Konsumenter ska få kostnadsfri tillgång till information på sin energifaktura
  • Potential för användning av fjärrvärme/fjärrkyla, samt restvärme ska kartläggas
  • Det ska finnas information om och tillgänglighet till energitjänster

Hur ska direktivet genomföras?

Genomförandet finns beskrivet i Regeringens proposition 2013/14:174 . Där beskrivs bland annat lagen om energikartläggning i stora företag, energimätning i byggnader och att företag ska göra kostnads-nyttoanalyser när de bygger nya anläggningar.

Om direktivet

Energieffektiviseringsdirektivet trädde i kraft den 4 december 2012. Energieffektiviseringsdirektivet uppdaterades år 2018 för att anpassas till EU:s 2030-mål om 32,5 procent energieffektivisering. Information från Energimyndigheten.

Länkar

Regeringens proposition 2013/14:174

Energieffektiviseringsdirektivet – Energimyndigheten